anderssonhill

... Fan nu får ja en sån där depp igen...
Helt plötsligt från ingenstanns föll jag ner i den djupaste grop och tårarna tränger fram..
Ja fattar inte va de är för fel. Bara jag tänker på en viss sak i mitt liv som komma skall, blir jag helt kallsvettig och gråter. Ibland blir jag tom spyfärdig och måste springa på toaletten.. Jag vill inte ha de så här. Måste ta tag i de. Nu. Måste nog ringa en läkare. Eller vart fan vänder man sig? Det finns en person så framkallar dessa "fallningar". Jag borde prata ut med denna. Jag måste prata ut med denna. Jag vill inte. Men jag måste. De känns så jävla tungt ska ni veta.

Va fan ska jag göra? Asså va e de för fråga att ställa igentligen, jag vet ju vad som måste göras. Varför tar jag inte bara tag i de då? Jo för den här jävla kännslan i min kropp har växt sig så jävla stark, att den greppar tag om mig och drar mig djupare ner i gropen och jag kan inte ta mig ur den. Inte själv. jag behöver hjälp. E de inte bra att jag insett de? De måste ju vara en bit på vägen. Att jag iaf fattat tag med ena handen om repet som ska dra mig upp.. Jag behöver bara ta tag med den andra handen och börja klättra. Klättra upp dit där jag en gång var! På toppen!

Jag måste göra det här. För min skull!