anderssonhill

... Ångesten växer och allt är bara ett stort virrvarr i mitt huvud. Mitt dåliga minne gör att jag lida på alla konstiga vis. Magen har börjat strula igen och i natt vaknade jag av värk och sveda som fick mig att nästintill spy. Smärtan gör sig påmind idag och det tär på humör och ork. Pulserade ont som trycker på in ifrån och ut, så när som på jobbiga gallstensanfall, fast inte alls lika ont. Antar de är ångesten. Jag är trött på tårar, besvikelse och förnekelse. Trött på att huvudet snurrar och att kroppen inte orkar. Jag får kämpa vidare. Ta de för vad det är och gilla läget. Jag kan inget annat göra än att kämpa mig igenom dagarna med ett falskt leende på läpparna och låta allt ont gömma sig bakom den ytliga fasaden...