No comments
De blev ingen promenad... jag dammsög och plockade lite. Satte på en tvättmaskin å sen hamna jag i soffan å sen här igen.
Idag är en dag då jag känner mej ganska dålig. Värdelös lixom. Och nu när jag kolla kylen efter nåt att laga i ordning så föll humöret ner ända till botten. Jag hatar att ha sånna här jävla humörsvängningar. jag vill ju överaska min man med att ha maten klar när han kommer hem, men så lackar jag ur och sätter mig och surar ist. Fan va trött jag blir på mig själv. Hur ska man få bukt på just de problemet? Är inne i en period där jag hatar att se mig själv i spegeln. Känner mig extremt ful och äcklig. Men orkar jag ta tag i de då? Nej... det är ju de som är problemet. För när jag ser mig i spegeln... så är jag där igen. Jag tappar humöret, tålamodet och självkännslan sjunker till botten, åter igen. Jävla skit. Förstår ni hur ja menar? Varför fixar ja inte bara till mig lite så jag känner mig "fin"? Varför tar jag inte tag i mina problem och löser dom ist för att bli sur och grinig? Nu vet jag precis hur de kommer bli när Niklas kommer hem. han kommer fråga va de blir för mat, sen lägger han sig på soffan å somnar. Åh då kommer jag bli surare än va jag redan är och så kommer jag laga nån äklig mat som bränner vid och så komme rjag åter igen säga de jag alltid säger nu för tiden; Jag ska aldrig mer laga mat! Ja hatar verkligen att laga mat. Finns de nå tråkigare? Förutom disk för de är oxå äkligt å tråkigt.
Nä nu får de va nog me gnäll.
På återseende en annan gång..
